Matil

Jag har ju inte skrivit på ganska länge här så jag tänkte att jag skulle göra det. Och eftersom jag inte har någon super special fundering eller någon annan idé av något som helst värde eller intresse så kan jag istället uppdatera er eventuella läsare om att idag, har jag - sprungit vårruset. Med tanke på att jag inte har joggat sedan i somras och inte besökt ett gym mer än tre gånger under 2009 tycker jag nog att det gick över förväntan. Så fort starten hade gått verkade mina gamla kämparinstikter från fotbollsplanen väckas till liv och det kändes som om jag flög fram i mina gamla gympadojjor. Sicksackade blixtsnabbt mellan dom tusentals IRRITERANDE människorna som hade fått för sig att börja loppet gåendes fastän dom hade startat i "jogging"-gruppen. Inte okej! Hur som helst, cirka 3 km, knappt,  lyckades jag i alla fall avverka innan jag började varva joggningen med promenad. Jag ger mig själv betyget godkänt och så även dagen som helhet.

Men det var någon..filur som snodde min svarta tröja som jag så noggrant hade gömt bakom ett staket. Plötsligt fanns den inte där jag hade lämnat den. VEM snor en svart, totalt intetsägande ihopgnögglad HM-tröja? Den var väl inte speciell på det viset, inget riktigt affektionsvärde sådär, men.. den var så användbar. Att hitta den perfekta svarta knapptröjan tar sin lilla tid, och nu måste jag ge mig ut på en sådan tråkig jakt igen. Ungefär lika kul som att prova jeans eller behåar - man köper det inte för att man lockas av mönstret, färgen eller kanske modellen, utan för att man BEHÖVER klädesplagget. Och om man inte hittar något som känns mitt i prick tar man det som är minst fult. Hur ofta resonerar man så när det handlar om andra plagg eller assecoarer? Eller är det bara jag som köper halvdana måste ha-grejer?

  

Idag har varit en ganska konstig dag. Den startade med att jag började må sjukt illa och svettas över hela kroppen när jag hade stigit upp ur sängen. Fick typ vallningar och shit vilket var jätteobehagligt. Klimateriet, någon? Drack ett kallt glas vatten och satte mig vid köksbordet i hopp om att vänta ut den besynnerliga attacken, och uppenbarligen var det rätt taktik, för efter ett tag började jag känna mig ganska okej och hade inte längre lust att gå ut utomhus för att svalka av min överhettade kropp. Sen på jobbet hade jag lite.. svårt att andas. Fick ta många djupa andetag. Weird. 

Dessutom var det en irriterande tant som tjatade om att placeringen på prislapparna var "lurendrejeri", och fastän jag pratade långsamt och försökte vara överdrivet pedagogisk verkade hon ändå tycka att hon hade blivit lurad. I och för sig kan jag hålla med om att prissättningen kan tyckas förvirrande - om man är analfabet och bara förstår siffror. Men allt blir så mycket lättare om man läser det finstilta, där det står vilket märke priset eller rabatten gäller, eller hur många gram som avses. Så. Mycket. Lättare. Sen är det sjukt onice med människor som reagerar med ilska när dom inser att dom har missförstått.

Sommarschemat kom upp idag. Jag har tjatat, två gånger, om att jag ska få byta ut några av mina sena kvällstider till några tidigare. Han verkade positivt inställd till förslaget, sa att det nog skulle gå att ordna och att han skulle se vad han kunde göra. Höll till och med mig när jag inställsamt leende sa att det var ju faktiskt lite jobbigt med så mycket kväll. Men när jag kollade på det nya schemat idag.. Dom nya, tidigare tiderna som jag hade hoppats på lyste med sin frånvaro. Inga förändringar alls. Jag blir så matt. Han verkade harmlös och snäll, men nu har jag inte ett så gott öga till honom längre. Hycklare. I så fall kunde han väl ha sagt att det inte gick från första början? 




 
      

Borde sluta skriva så långa inlägg. Jag orkar ju inte ens läsa dom själv. Och då är det ändå bara jag som läser min blogg. Men ibland kan det vara..skönt att skriva. Men å andra sidan är det ju därför man har dagböcker. Så vad har jag bloggen till? Nåja, alltid kul att fantisera om att folk läser mina ALSTER. Kanske tycker någon därute att jag har en del schyssta tankar. En annan kanske ler snett åt något jag skrivit. Tyvärr tillåter inte medelbesöksantalet per dag mina spekuleringar att sträcka sig längre.

Jag köpte två par jeans idag. HM. Rekommenderar den butikskedjan varmt. Experiment: knyt en bindel för ögonen, kliv av tunnelbanan vid Hötorget och gå mot drottninggatan. Snurra tio varv så att du tappar lokalsinnet och kliv in i en slumpmässig affär. Sannolikheten att det är ett HM måste nog vara 50/50. Men jeansen passade bra och var billiga.

Shit. Igår klockan 03.15 när jag med en halsduk över ögonen låg i sängen och lyssnade på fågelkvitter lovade jag mig själv att  gå och lägga mig i tid idag. För jag hatar ljudet av postbilen som saktar in och brevlådan som slår igen. Jag hatar att försöka somna till kvittrande småfåglar. Frånvaron av rullgardin gör dessutom att jag tvingas lägga närmsta klädesplagg över ögonen så att det ska bli lite mörkt. Så där ligger jag i sängen med en strumpa/ tröjärm/ sjal över ögonen och försöker inbilla mig att det är natt och mörkt medan mitt rum i själva verket badar i dunkelt, äckligt, svettigt morgonljus. Blä.