Matil

Haha. Nu lägger jag ner det här. Det var i och för sig längesedan den här bloggen var något att ha. Glansdagarna var nog runt 2009 och 2010 någon gång. Eller kanske till och med innan. Bloggen som den är idag bara en blek och urvattnad version av vad den en gång var. En ruin. Ingenting varar för evigt.

Tack ni vänliga själar som har kommenterat eller bara varit inne och besökt bloggen. Varje liten besöksnotering har fungerat som bekräftelse för mig (och kommentarer så klart ännu mer). Bara det faktum att folk faktiskt har tittat in här regelbundet för att de helt enkelt vill se vad jag skriver tycker jag fortfarande är lite smått otroligt. Och tack ni få, vänliga själar som fortfarande, när jag skriver det här, tittar in ibland trots att jag har skrivit högst sporadiskt den senaste tiden.

Tack och ha det bra. Och om man av någon anledning skulle ha lust att skicka fanmail/hotbrev/kedjebrev till mig så står mejladressen här till vänster. Jag blir alltid glad för mejl. Hejdå.