Vissa människor verkar ha fått full pott på personlighetslotteriet, några till viss del och andra helt enkelt inte alls. (Jag känner på mig att jag har ältat just det där förut någon gång).

Men. Kan till exempel en elak, missunsam människa verkligen ställas till svars för sitt inre? Förtjänar en godhjärtad och generös person verkligen mer respekt än den elaka? Varför värderas människor med bra egenskaper högre än de med dåliga? På ett sätt väldigt självklara frågor. Men samtidigt så väldigt avgrundsdjupa.  

För på riktigt, finns det någon människa på jorden som hellre skulle vara elak än snäll om han eller hon fick välja? Hellre känslokall än empatisk? Hellre inte ha humor än att ha humor? Hellre vara ledsen än glad? Hellre apatisk än pigg? Hellre dålig än bra? 

Nu ska jag inte tänka mer på det här. Det ska jag verkligen inte, för då känner jag mig sinnessjuk.

För sent.