Mörkt
Mörkret säger att jag ska gå och lägga mig; fluffa upp duntäcket och sova i flera dagar. Om det vore så väl. Men tvätten rullar i maskinen, i köket har diskberget antagit gigantiska proportioner och middagen som jag ska äta idag och dessutom ha som matlåda imorgon är inte ens lagad. Och jag förtydligar: det finns inte direkt någon annan som kommer att göra de här grejerna åt mig. Således, ett uppgivet och trött adjö.
Jag måste säga att jag ser faktiskt fram emot (eller ja, jag gjorde det, nu har det ju redan hänt) att det inte är så ljust hela tiden. Då tänker jag inte så mycket på kvällen som på morgonen. Den som kom på att det skulle vara en bra idé att ha soluppgång på sommaren när även normala människor sover är ju inte direkt någon hjälte för mig. Särskilt som jag är mer av en kvällsmänniska än en morgonmänniska.
Men det är egentligen inte för att säga det som jag kommenterar. Jag hade tänkt att säga något i stil med att jag tycker du borde skriva mer, men jag kom fram till att det kanske inte är så kul att skriva om man har press (även om det säkert inte är någon större sådan) på sig. Så istället säger jag att jag ser fram emot ditt nästa inlägg.
Just ja, en sak till, du har mail. Det var ett tag sedan jag skickade det, så du har kanske redan sett det, men bara FYI om du inte sett det :)
