Jag tror bestämt att jag fortsätter med trenden onödiga, innehållslösa inlägg. Inga djupgående reflektioner här inte.

Idag utnyttjade jag mitt Smartbox-presentkort som jag fick för ungefär två år sedan och gick till en hudklinik på Mäster Samuelsgatan för att få en ansiktsbehandling. Mitt ansikte blev påsmetat, avtvättat, påsmetat igen, avtvättat och samma sak upprepades jag vet inte hur många gånger. Det mest intensiva upplevelsen under själva behandlingen var nog när den peelande masken gav upphov till väldigt små, knappt märkbara, stickningar i huden. Med andra ord rätt tam helhetsupplevelse. Men säkert bra, för huden.

Medan jag låg där på britsen frågade tjejen som tog hand om mig om jag ville att hon skulle plocka mina ögonbryn. Det är ju inte varje dag en professionell hudterapeut erbjuder sina tjänster, så varför inte, tänkte jag. Efter mitt jakande svar började hon rycka bort hårstråna i en väldig fart. Aj, aj, aj, aj. Men hur många hårstrån kan det egentligen vara som sitter utanför själva ögonbrynsformen?, undrade jag naivt för mig själv. Nog för att jag inte har skött mina ögonbryn enligt konstens alla regler dom senaste veckorna, men det kan ju högst ha handlat om ungefär tio felsittande strån. Hur som helst gick det upp för mig vad hon hade hållit på med när jag tittade mig i spegeln efter behandlingen. Mina ögonbryn hade reducerats till en betydligt smalare version än tidigare - en version jag inte riktigt kan identifiera mig med. Visst kan det vara fint med smala ögonbryn på folk, men ja..jag vet inte. Och tänk vilken fin ögonbrynsstubb jag kommer att få när dom växer ut.