Jag tycker att man ska ta seden dit man kommer. När jag var i Iran var jag stenad hela tiden.

Jag kollade alltså på Parlamentet tidigare ikväll. Som citatet här ovanför visar så fanns det ändå några humoristiska ljusglimtar bland skämskuddelustigheterna. För många av skämtförsöken är direkt jobbiga att titta på - jag har nämligen så väldigt lätt för att bli illa till mods av tveksamma situationer, även om de bara är på tv. Jag vet att min mamma är likadan. När vi sitter i soffan och kollar på tv tillsammans och det är någon i programmet som till exempel skrattar för nervöst, gör en ansats till en high-five men inte lyckas få den andra personens uppmärksamhet eller gör något annat som är lite pinsamt i sammanhanget så tittar vi på varandra och fnittrar plågat, nervöst. Verkligen inte åt personen som har gjort bort sig. Jag antar att vi bara inte vet hur vi ska förhålla oss.