Fashion


Jag blev plötsligt trött på färg. Det enda alternativet, som jag ser det, är att skaffa lugg och färga håret mörkbrunt (eller svart). Jag kan ju tillägga att jag i skrivande stund faktiskt har mörkbrunt hår, så hårfärgen är ju egentligen ovidkommande. Inga färgglada acessoarer tillåtna dock. Kanske dristar man sig att bryta av sin uppenbarelse med någon klarröd detalj någon gång ibland, men inte mer än så. Mörklila skulle också funka. Men i frånvaron av detaljer och färg inbillar jag mig att min personlighet skulle fylla ut kroppen bättre. Varför tror jag det? Det vet jag inte om jag gör. Bara en hastigt påkommen tanke, utan vidare grunder.

Om man följer sina preferenser när man klär på sig på morgonen slash är inne på HM och slentrianshoppar så kommer ju resultatet bli att ens yttre speglar ens personlighet. I guess. Inte för att jag är den som kan definiera personlighet, men ändå. Ibland sätts mina få hjärnceller i gungning och jag börjar fundera på något, exempelvis det här med stil och att uttrycka sin personlighet genom stil och kläder. Vad är det egentligen man säger genom att se ut på ett visst sätt? Jag är ju inte helt bakom flötet, så självklart förstår jag att det är viktigt medel för att visa vilken typ av människa man anser sig vara eller vilken slags grupp man vill se ut att tillhöra. Vare sig man vill eller inte lär man ju sig att bunta ihop vissa utseenden med vissa personlighetstyper, varav en dit man kanske räknar sig själv.

Men hur symboliseras egentligen en människas personlighet utanpå? Går det att sätta likhetstecken mellan en viss "stil"  och ett viss typ av personlighetsdrag? Vad är det som får en person att välja en batikfärgad farfarsskjorta på morgonen medan en annan sätter på sig ett urringat paljettlinne?  

Jag kan ju säga att jag har några egna tankar om det här också, inte bara frågor (Edit: försöker visa att jag inte är heelt pantad).  Men tankarna får vi ta någon annan gång. Kanske finns det allmänt kända redan självklara svar på dom här frågorna som alla utom jag vet om. Må så vara. Tills dess fortsätter jag att klura på varför inte alla ser likadana ut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0