Vissa stunder känner jag mig innehållslös som person. Jag känner mig som en fiskmås med ett känsloregister på  cirka tre känslor. Märkligt. Mitt eget “jag”, eller personligheten om man så vill, upptar nog inte ens hälften av utrymmet för en personlighet. Vissa människor verkar ha tio tårtbitar av tio. Sprudlande, speciella, ödmjuka, underbara! Det är ett under att deras huvuden inte sprängs av allt som verkar finnas däri. Jag skulle säga att jag kanske har, låt mig se, fyra tårtbitar. Jag undrar vad resten består av. Sockervadd?