Igår pendlade humöret mellan olika nyanser av grått, bara sådär. Det enda jag ville var att knixa ihop benen i fåtöljen framför tv:n och låta chokladen och mitt belöningssystem ta hand om resten. Du och jag, sockret. Eller jag och heroinet. Visserligen är sockerkicken en kortvarig distraktion från verkligheten, men väl en distraktion. Men inte fick jag någon choklad, och inte orkade jag pallra mig iväg och köpa någon heller. Man skulle bo i stan. 

Men idag kommer jag att få äta muffins, och den smeten ska alldeles strax sättas igång att lagas, av mig själv. Om jag har tid över efter muffinsätningen ska jag även försöka mig på att fortsätta läsa min biblioteksbok om evolutionsbiologi, eller om jag kanske slår upp Den amerikanska flickan, som det för övrigt har gått lite trögt att komma in i. Ibland är jag inte så bra på att fokusera på bokstäver. Hur som helst - god kväll.