Idag har det varit strålande solsken, och jag slutade redan tolv. Med andra ord rätt bra förutsättningar för en..bra dag. Men vissa saker irriterar trots fint väder. Till exempel att den efterblivna somaliern/gambianen som packar varorna i hemtjänstkassan jag sitter i om mornarna fortsätter med att envisas med att vi ska äta lunch tillsammans. Jag förstår inte om han skojar eller är allvarlig, så jag försöker skratta bort det samtidigt som jag är tillräckligt artig för att han inte ska kunna bli ledsen om han nu mot alla odds är seriös. Det är en balansgång. Han pratar så tyst så att jag sällan riktigt hör vad han säger. Ibland orkar jag inte fråga vad han sa ännu en gång så jag bara hummar och ler.