Knak i axeln och tankar på vad som ska hända nästa år.

Helst vill jag bara överlåta alla beslut som gäller mitt liv till någon annan. Varsegod, det är bara att bestämma. Om ni råkar känna någon som har lite engagemang, vilja eller tankeenergi till övers så tar jag tacksamt emot det. För här finns ingenting.

Har ni någon gång önskat att ni hade ett sådant där gammalt fickur man kan stoppa tiden med? Jag har hört att de finns på riktigt. Om jag har tur kanske jag får synd något mässingsfärgat gömt bland jord och höstlöv någon dag. Jag blir alldeles stressad av tiden som går. Tick tack, tick tack. Och innan man vet ordet av har bladen börjat gulna. Igen. 

Ge mig bara en månad, i en avstannad värld. Där virvlande löv fångats blixtstilla i luften och där en kostymklädd man på gatan stelnat mitt i en rörelse. Måste hinna..landa. Men jag skulle aldrig landa. Jag skulle bara fortsätta skjuta upp alla beslut, sova och kolla på dåliga tv-program (varifrån de nu skulle sändas om resten av världen stannat). Svejs.