Och så var det plötsligt andra advent med allt vad det innebär. Ingenting särskilt för mig med andra ord.

Dagen till ära var jag i alla fall på bio och såg "New moon". För dom som gömt sig under en sten de senaste månaderna (året?) är det  filmatiseringen av den andra boken i Stephanie Meyers Twilight-serie. Jag har läst alla böckerna och trots att jag egentligen alltid känner ett spontant motstånd till att se filmer som baseras på böcker jag läst så kan jag ändå aldrig motstå det. Jag gick ju och såg ettan när den kom upp på biograferna, så jag kan ju liksom inte sluta nu. Men man blir ju irriterad på vissa saker när man sitter där i biostolen. Dels på det självklara när bok blir film; att bokens stycken misshandlas, kortas ner och klipps om så att historien ska passa i filmformat. Men också annat. Till exempel som att karaktärer upprörande nog har en annan hårfärg på duken än vad man föreställt sig när man läst, att min älskling Jacob som jag har tänkt mig lång och skitsnygg mer liknade en liten skolflicka, och att Bella i filmen totalt verkar ha tappat all den humor och trevliga personlighet hon verkade ha i böckerna. Allt blir bara så platt och färglöst på något sätt. En filmatisering av en bra bok kan helt enkelt aldrig mäta sig med orginalboken. Såklart. Men jag kan fortfarande inte släppa det där med Jacob.. Hur tänkte dom när dom castade?!

Här hemma jobbar jag ju på för fullt med att skapa julstämning i tillvaron, och nu senast med dadlar. Mm, jag hade nästan glömt hur gott det var. Som supergoda lite kolasmakande jätterussin. Prova att äta tillsammans med mandlar. Sjukt gott. Och jag inbillar mig att jag är lite extra sund och nyttig som trycker i mig det i stället för choklad och plockgodis.