Alltså, hur rolig får man bli? Jag insåg just att jag medvetet undviker att kolla hur mycket pengar jag har på mitt konto. Det är liksom skönare att leva i ovisshet än att få ett litet papper ilsket utspottandes från bankomaten där det står svart på vitt. Det har dock inte gått så långt att jag måste medverka i lyxfällan, än, men jag har läskiga likheter med personerna. Mitt motto är ju något i stil med "man borde väl spara eller nåt, om man kommer på att man vill göra nåt nångång", men mina senaste besök på stan har inte direkt gjort att pengarna har samlats på hög.. Höstskor, en alldeles för dyr fluffig blå vinterjacka (men fin), bussremsor hit och dit - skulle säkert tjänat riktigt mycket på att köpt månadskort/terminskort direkt - och så en och annan tröja.. Typiskt shopaholicbeteende. Att köpa saker. Nu ska här börja sparas pengar för att göra "nåt" i vår. It'll be awesome.